#688

Går runt i mig själv och tänker tankar som världen inte har tid att tänka. Som jag inte har tid att tänka. Undrar hur jag hamnat här. Tusen meter ifrån eller bara utanför. Främmande. Ifrågasättande. Spyr av rädsla. Spottar ur orden på tomt fält där bara vi får finnas till. Magen värker och jag snurrar runt i något som jag inte kan hantera. Når inte. Armarna är förkorta och jag förstår ingenting. Drömmer. Verklighet. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback