#674

Allting handlar mindre om dig och mer om allt annat. Det är åtminstone så det känns innan du bryter dig in. Hal och flyktig likt en tvål som slingrar sig förbi vakterna jag så noggrant satt ut vid de känsligaste ingångar. Vet inte längre vart jag är. Om jag är vaken eller om jag fortfarande sover. Pendlar mellan dröm och verklighet. Från klart till oklart igen och jag snurrar runt i tanken som berör mig likt de tidigare hundra gångerna. Kom inte hit. Inte nu. Nu när huset äntligen börjar bli klart.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback