#652

Liten inuti men större utanpå. Knyter sig i magen och jag kröker mig två gånger efter varandra. Iakttar världen utanför och människor innanför. Han samma som jag bredvid. Någon likt mig fast yngre ett säte ifrån. Två mittemot med några år i försprång. Med lite mer skinn på näsan. Vi pratar framtid. Eller bara inte nu. Jag och han som tänker samma. Med samma värderingar. Tankar som springer i väg och jag hinner inte ifatt. Påväg till samma stad som två månader tidigare. Likt varje år det senaste åren. Trivs här. För nu åtminstone. Några dagar i taget tills stressen börjar smyga sig på. Huvudvärk. Människor med spring i benen. Bilar som tutar. Trängsel och avgaser. Då längtar jag hem. Tystnad och jag pustar ut.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback