#724

Snart ett till år som gått. Ett år som förvirrad. Ledsen. Stressad. Glad. Nyfiken. Vilsen fast alltid kär. I dig. I oss tillsammans. Jag är nog ännu inte där jag vill vara. Varken i mig själv eller i allt det andra vi kallar liv. Vinglar fortfarande men alltid med båda fötterna i marken. Tänker bak och fram. Fortfarande minst här. En månad för tidigt för löften. Löften som jag annars varken orkar hålla eller från början ens ge. Detta året och alla andra år framöver vill jag leva. Behöva mig själv och allt vad jag är. Vara kapten på min egna båt och inte låta någon annan ta över ratten. Vi seglar bredvid varandra. Ibland på samma med två händer som blir till en. Jag behöver er också.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback